Björnes Magasin

Storjubileum! Och så vidare...

2011-03-30T13:10:00.000-07:00

Den 15/3 gick jag upp på scen för 100:e gången. Det var på GARVA och tja, det blev väl så bra det kunde bli med tanke på att jag under kvällen drog på mig en rejäl förkylning. De säkra korten funkade, men vissa saker blev svåra för publiken att hänga med på. Först tillskrev jag allt min förkylning, men när jag upptäckte bland de senare komikerna att de som lyckades bäst var de som körde med bajshumor konstaterade jag att publiken kanske inte materialmässigt var helt med mig. Men men, det gick väl hyfsat åtminstone. Nästa gig den 21/3 blev det 101:a, om det nu ska räknas som ett gig och inte en workshop. Men ok, det kom i alla fall 3 pers till Mässingshornet i Kirseberg för att titta på kvällens 7 komiker. Men det vat å andra sidan 3 som hängde med på noterna! Sådan publik gillar jag! Redan onsdag samma vecka blev det dags för gig No. 102, denna gång på Dockan. En av Dockans bättre kvällar må jag säga. Pigg publik, och av någon anledning är det alltid lättast med publiken längst fram just där. Det blev premiär för mitt iPhone-skämt, och det lär jag köra fler gånger. Religiösa homofober är väldigt tacksamt att skämta om. Så dags på lördag samma vecka för välgörenhetsgig i Lund på Wermlands Nation. Föreningen Party 4 Charity har som koncept att ordna fester och ha trevligt, och så leder det till att brunnar blir borrade i Eritrea. De ville ha ett par komiker på festen, och det blev Tina Andréasson och jag. Väldigt ung publik, men samtidigt väldigt godmodig och på gott humör. Tyvärr hade de inte kopplat in högtalarna framme vid scenen utan bara de bakre i lokalen vilket ledde till att den bakre delen av publiken hade roligast eftersom de hörde allt. Tina gick upp före mig och hade därför tuffare förutsättningar, men det triggade henne till en spontanitet jag inte sett hos henne förut. Vidareutvecklar hon den kan hon gå riktigt långt, för hennes akt den kvällen var det bästa jag sett på bra länge. Imorgon 31/3 upp i sadeln igen. Denna gång ska jag köra på MACK, och efter mig är Lennie Norman huvudakt. Jag har märkt att jag alltid verkar få spotar där när Lennie kör, undrar om det bara är slump? Nåja, lyckat brukar det vara i alla fall.

Varierade gig av olika orsaker

2011-03-11T11:57:00.000-08:00

Den 5/3 blev det dags att giga igen. Den här gången tillsammans med Elin Nordén, Mackan Andersson och Mats Andersson. Mitt 97:e gig hade lika väl kunnat vara mitt första. Kärra utanför Göteborg visade sig vara ungefär som Salem utanför Stockholm där jag är uppvuxen. Men jag lyckades ändå roa fyllskallarna en del, så det får väl betraktas som lyckat.

Gig No 98 var riktigt lyckat! Jag körde mycket nytt, och det funkade utmärkt! Mässingshornet i Kirseberg är underskattat, har ni inte varit där än så kom dit 21/3, för då är jag där!

Det 99:e giget utspelade sig inför en sömnig publik på Dockan. Jag öppnade och trodde först jag gjorde något fel, men sedan såg jag att de andra komikerna hade samma problem. När jag i mitt döden-material kom fram till Valhalla var publiken som fågelholkar i ansiktet. Var det för att de tog för givet att alla som dog kom till Valhalla, eller för att de helt enkelt inte visste vad Valhalla är?

Hur som helst hoppas jag på mer intelligent publik på tisdag på Garva på Harry´s i Malmö, då jag kör mitt 100:e gig! Ni kommer väl?

Tripp Trapp Trull igen

2011-02-14T09:41:00.000-08:00

Så har det blivit ännu en sekvens av litet gig, något större gig och ännu större gig. Det 94:e giget utspelade sig den 24/1 på Mässingshornet i Kirseberg. Jag lyckades roa publiken, men satan vad kallt det var! När ska de lära sig att slå på värmen på det där stället?

Det 95:e giget gjorde jag på Dockan Comedy Club. Det var Dockans andra kväll på säsongen, och publiken var hård men rättvis. De genomarbetade och väl framförda skämten fick bra respons, nya och oslipade sämre.

Det 96:e giget blev på Malmö Comedy Festival. Den festivalen är alltid helt underbar! Jag var dock lite ur fokus när jag gick upp på scen, vilket gjorde att normalt sett säkra skämt inte satt lika bra. Däremot togs det nya materialet emot med förtjusning. Även det lite hårdare om Lena Nyman gick hem, vilket än en gång bevisar att man faktiskt kan skämta om allt.

Gig för Sveriges bästa klubb, och sedan ett bra gig till

2010-12-23T14:37:00.000-08:00

-Man kan göra dåligt ifrån sig, och det går ändå bra. Man kan göra bra ifrån sig, och det går ändå inte bra. Men här pratar jag om alla stand up-klubbar i Sverige utom en. Den 9/12 gjorde jag mitt 92:e gig, och har man någonsin haft en mer tacksam publik? Inte vad jag kan minnas i vart fall. Avslutade kvällen gjorde Cilla Domstad, och det gjorde hon riktigt jävla bra! Jag tror jag älskar henne.

Det 93:e giget var på Tröls för att stödja världens svältande. Jag ändrade lite i mitt religionskritiska material så att det skulle bli ännu mer kontroversiellt, men det var bara för skojs skull. Men det blev väl emottaget, så vem ska klaga? Åtminstone inte Ludde Samuelsson, som jag såg göra både en av de bästa konferencier- och komikerföreställningar jag någonsin sett.

Återbesökens tid

2010-12-06T14:15:00.000-08:00

Den 24/11 var det dags för jämt 10-tal igen, nämligen det 90:e giget. Denna gång på Dockan Comedy, och dagens datum-skämtet för kvällen handlade om ännu en död påve. Det blev rätt ok, men jag måste börja plocka sådant material från andra källor än bara Wikipedia. Publiken var väldigt skiftande. Vissa skrattade mycket och hela tiden, andra var rätt stillsamma. Svårt att i efterhand bedöma hur man själv skötte sig, men kommentarerna efteråt var positiva.

Det 91:a giget blev ett återbesök på Mässingshornet. Publiken denna gång bestod av ca 5 pers, att jämföra med antalet komiker för kvällen som var 6. Nåja, det gick efter förutsättningarna. Men de sedvanliga häcklingarna man annars alltid får på Mässingshornet uteblev. Kanske för att en viss busschaufför på Skånetrafiken inte var där då, det är ju hon som brukar leda häcklingskören. Mats Andersson avslutade kvällen, och verkligen med den äran! Jag har alltid gillat hans humor, men nu kändes det som han tillfört något mer till sitt uppträdande. Svårt att sätta fingret på vad, men det ska bli spännande att se vart han går nu. Långt kan det i vilket fall som helst bli.

På torsdag 9/12 ställer jag mig på MACK:s scen, och det gör även en av mina favoriter, Cilla Domstad. Det ska bli riktigt kul att återse både MACK och henne igen!

Varierade intryck

2010-11-14T03:27:00.000-08:00

Min vana trogen bloggar jag efter 3 gig, flitigare bloggare än så är jag inte.

Gig no 87 utspelade sig på GARVA. Det gick... bra visade det sig! Men det väckte vissa funderingar kring fysikens lagar om ljudhastighet, eftersom de bakre raderna skrattade ca 10 sekunder efter varje skämt.

Gig no 88 utspelade sig på Dockan, exakt 15 år efter Toblerone-affären. Jodå, mycket riktigt blev det skämt på det.

Det 89:e giget blev mitt första på den nystartade klubben i Kristianstad. Bra publik och bra lokal. Kvällen avslutades av Nils Lind, som dessutom bjöd på en legendarisk uppvisning i häcklarhantering. Grymt bra!

Tripp Trapp Trull

2010-10-29T01:50:00.000-07:00

Olika klubbar är olika att uppträda på, vilket har visat sig på tydligast möjliga sätt den senaste veckan.

Gig No. 84 blev första gången i Motala. Motala Comedy drivs av Emil Wirebro, som är en väldigt entusiastisk och positiv herre. Det måste man nog vara för att driva stand up-klubb i Motala. Det kom ca 15 pers, varav 4 hade riktigt kul och resten satt och åt. Konferencieren (som tyvärr inte var Emil själv pga byråkrati) skämtade glatt med publiken, men lyckades inte minnas namnen på alla komiker som skulle presenteras. Vi var ju trots allt hela 3 st. Jag inledde kvällen, sedan tog Palle Strömberg vid, och Ludde Samuelsson avslutade kvällen.

Tillbaka i trygga Malmö igen körde jag det 85:e giget på Dockan. En Nypa Salt tar sig och verkar bli vana vid hur det går till på Stand Up-kvällar nu, men jag saknar den forna logen. Publiken var pigg och på hugget. Jag fick i o f s inte skratt på allt, men överlag blev det väldigt lyckat. Det var bara det mest oslipade som inte riktigt gick hem, och där är ju Dockan rätt klubb för att göra sådana erfarenheter.

Torsdagen 28/10 alltså mitt 86:e gig, denna gången på MACK. Huvudkomiker Özz Nûjen, och komiker i 1:a akten var Cecilia von Strokirch och Biggan Lowén. Vilket gäng, och vilken publik! MACK är verkligen Sveriges bästa stand up-klubb, för så här bra blir kvällar bara här! Jag började dock lite osäkert, lite distraherad av ett bord som satt och snackade med varandra (om folk som snackar på bio förtjänar en läsk i knät så förtjänar folk som snackar på stand up ett skott i nacken), men ungefär i slutet av hantverkarskämtet lossnade det, och sedan skrattade publiken åt allt! Det vara bara att surfa på! Sådan publik har man bara 1 gång per år! Özz, Cecilia och Biggan hade också en riktigt bra kväll, men vem blir förvånad över det? De är alltid bra.

Efteråt satt jag och kvällens konferencier Mattias Olsson och tog en öl med Özz och ett par kompisar med honom. Med vid bordet satt en tjej som lyckades bjuda på de mest halsbrytande dialektövningar jag någonsin hört i hela mitt liv! Det lät som en korsning mellan Babben Larsson och Smala Sussie. Hon visade sig härstamma från fd Jugoslavien och sedermera ha bott i Norrköping. Jag vet inte varför, men samtalet råkade av någon anledning glida in på konflikter mellan syrianer och muslimer, varpå en livlig debatt tog vid mellan henne och Özz. Själv fann jag det för gott att förhålla mig neutral, eftersom jag alltid har ansett det idiotiskt att dela in människor i folkgrupper oavsett om det baseras på religion, etnicitet eller fotbollslag. Jag åkte hem, nöjd och glad.

Bondeupproren

2010-10-12T11:11:00.000-07:00

Det 82:a giget utspelade sig 30/9 på Kävlinge värdshus. Inte så fullsatt, och inte särskilt ljudlig publik, men helt ok. Jag fortsatte prova en del av det nya, men fortfarande måste det slipas.

Den 6/10 blev första gången Blentarp fick se stand up, och 83:e som jag körde. Trots att det bara var ca 20 pers i publiken blev det bra stämning. Prövade ny inledning som satt perfekt. Annars mycket skratt. Visserligen på fel ställen, men varför skåda givna hästar i munnen? Skämtet om gris i raffset verkade misstänkt lyckat. Igenkänningshumor?

Huvudkomiker i Kävlinge var Zeid Andersson, och i Blentarp Biggan Lowén. Bägge gjorde strålande ifrån sig.

Mässingshornet och Dockan

2010-09-30T03:32:00.000-07:00

Dags för jubileum igen! Gig No. 80 innebar en återkomst till Mässingshornet i Kirseberg. Jag var inte den enda som återkom. Det gjorde även Carolina Klüft-kvinnan med 3 ständiga promille, och som tydligen kör buss åt Skånetrafiken. Efter att ha hört det bestämde jag mig för att alltid cykla istället.

Jag var lite ofokuserad, och skämten kom lite huller om buller. Å andra sidan var stämningen i lokalen så ofokuserad som den brukar bli på Mässingshornet. Kul klubb, men den måste tas med en nypa salt.

Apropå en nypa salt är det faktiskt det nya namnet på Dockans lokal. Det 81:a giget utspelade sig där, och även om publiken var ganska fåtalig och krävande funkade mitt nya material rätt hyfsat. Man fick dock inget gratis, men det kom skratt där det skulle.

Unplugged

2010-09-10T11:27:00.000-07:00

Det 79:e giget (ja, det är väldigt viktigt att hålla räkningen) blev mitt första helt utan mikrofon och högtalare. Jag skojade och tramsade efter bästa förmåga på Bouleklubben West Winds IK i Landskronas fest.

Trots den något ovana situationen gick det bra. De var intresserade och hängde på bra. Det kunde ibland bli lite svårt att behålla fokus då publiken var ganska stand up-ovan, men skämten gick för det mesta hem bra. Det skulle faktiskt kunna vara ett av de bättre gig jag gjort utanför klubbarna.

Mycket nytt på Ribban

2010-08-11T05:04:00.000-07:00

Jo, jag vet. Att späcka sitt framträdande med bara nytt och relativt oslipat material är alltid vanskligt, och ska man tvunget göra det är det renodlade rookieklubbar som är bäst lämpade för sådana experiment. Men nu utspelade sig det 78:e giget på MACK på Ribban, och jag kände mig tvungen att testa nytt för att behålla geisten.

Det funkade trots allt bra, trots att insikten om frånvaron av "säkra kort" bidrog till en viss nervositet. Döden fick göra sällskap med Gudrun Schyman och min katt Blixten, och samtligt har potential. Publiken var på hugget, och jag tror att det hade lite med huvudakten att göra. Al Pitchers publik är ofta ganska stand up-van, vilket alltid underlättar.

3 gig i rad

2010-07-27T16:21:00.000-07:00

Så blev det en historisk vecka förra veckan. Första gången jag gigade 3 kvällar i rad, och första gången jag körde support.

Det 75:e giget utspelade sig på MACK. Jag inledde kvällen, och det nya blev väl emottaget av publiken. Jag kände mig dessutom hedrad av att dela scen med så prominenta komiker som Karin Adelsköld, Marcus Palm, Eric Andersson och Marika Carlsson.

Det 76:e giget gjorde jag på Dockan. Numera håller de till i samma lokal med ett nytt namn, En Nypa Salt. Det gick bra även det, och jag kvällens näst sista komiker. Avslutade gjorde Anders Celin, och det med besked. Om man inte skrattade så drog man efter andan. Lungorna fick inte en lugn stund när han körde.

Det 77:e giget var mitt första supportgig. Platsen var Gessie Byakrog, och huvudkomiker var min gamle lärare Martin Svensson. Även Lars Magnusson och Joel Sjövall var där och skojade, och Mackan Andersson var konferencier med den äran. Jag hade fått 20 minuter till mitt förfogande, men såg på filmen efteråt att jag hade gått av scenen efter 17 min 20 s. Ingen fara, bättre så än tvärtom. Hela giget gick ju riktigt hyfsat, och ännu bättre hade det gått om jag inte blivit avbruten av skrikande barn stup i ett. Stand up är ett vuxennöje, och att ta med småbarn på sådant gör inte livet lättare för varken publiken, komikern eller ens barnen själva. Men trots detta blev det som sagt en lyckad kväll.

Födelsedag och liknande

2010-07-14T10:49:00.000-07:00

Min födelsedag firade jag genom att giga på Pizzeria Rex på Nobelvägen i Malmö, och för oss siffernördar kan jag meddela att det var gig No. 73 för mig. Jag hade tur som körde i första akten, för där var det fortfarande publik. Bl a bestående av en väldigt trevlig polack som bjöd mig på en öl när han fick höra att jag fyllde år. How about that?!

Andra akten var svår för de stackars komiker som uppträdde, men en stor eloge ska ändå ges till de som gjorde det. Trots en publik på bara 4 pers gjorde de ändå det bästa de kunde. DET är riktiga komiker om ni frågar mig!

Det 74:e giget var på en privatfest i Landskrona. Sådana gig brukar alltid vara svåra, men det här var inte det. Alla var så vänliga man kan föreställa sig, och de skrattade åt allt. Bra snaps kanske, vad vet jag? I vilket fall som helst ska Elin Nordén ha tack som ordnade giget.

Over and out. C ya.

Malmös Stand up-nirvana

2010-06-20T15:08:00.000-07:00

I måndags (14/6) gigade jag för 72:a gången totalt, och för 3:e gången på Mässingshornet i Kirseberg. Den här gången var det publikrekord hittills, och förmodligen publikrekord totalt också om inte publiken ska sitta i varandras knän. Det är ju inte så stort där.

Som vanligt var det gott om häcklare i publiken, och som lika vanligt var de lika godmodiga som de var fulla. Stämningen blev så där psykadelisk som den bara kan bli på Mässingshornet. Jag hade fått 10 minuter och jag brukar kunna hålla mina tider, men här drog jag över med en hel del. Ingen blev dock sur över det, mycket av överdraget berodde ju på lite oväntad dialog med publiken som slutade bra.

Jag hoppas verkligen den klubben fortsätter. Både publik och komiker har riktigt magiska kvällar där. Har ni aldrig varit där, så gå dit när ni får chansen!

Mässingshornet igen

2010-05-28T03:42:00.000-07:00

Hur skapar man så dåliga förutsättningar som möjligt för stand up? På det 71:a giget fick jag en variant; 4 pers i publiken och massor av nytt på en gång. Men jo, det gick faktiskt vägen!

Mässingshornet i Kirseberg är något av ett unikum bland klubbar. Med ensiffrigt antal i publiken varav hälften fulla häcklare borde det inte funka alls, men det gör det alldeles utmärkt ändå. Mycket kan vara tack vare Elin Nordéns insatser som konferencier, för hon har fått jobba hårt båda kvällarna jag har uppträtt där. Men det slutar alltid som väldigt... speciella kvällar.

Jubileum och experiment

2010-05-28T03:32:00.000-07:00

Den 20/5 var det dags att fylla jämnt igen. Det 70:e giget utspelade sig på Gött i Mössan i Göteborg. Magnus Betnér har kallat Göteborg för "staden helt utan självironi", men ingenting kunde vara mer felaktigt. Det funkar alltid som bäst när jag inleder med att häckla Ace of Base, Hammerfall och Håkan Hellström, vilket tyder på att den staden har självdistans om någon.

Det var även ett experiment på initiativ från Martin Gustafsson, som var kvällens konferencier. Alla komiker var tvungna att dricka tre glas alkohol innan, för det här kallades "alkoholbaserad stand up". Jag har ju aldrig innan druckit en droppe innan jag går upp på scen, så det här skulle bli intressant. Men det gick faktiskt bra. Dock var det mer tack vare en underbar publik, för jag var väldigt otight och slarvig. I fortsättningen återgår jag till 0 promille före gig.

Världen blir aldrig mer densamma

2010-05-17T15:34:00.000-07:00

Den 16:e maj 07:45 lokal tid i Texas (13:45 svensk tid) gick världens bäste sångare och scenartist ur tiden. Ronnie James Dio visste vad artisteri handlade om, nämligen att ha kul på scenen och älska sin publik. Han har alltid varit och kommer alltid att vara ett föredöme för mig. Hans musikaliska arv kommer aldrig att dö, och inte heller det intryck han för alltid gjorde i hårdrocken och i underhållningsbranschen generellt. Står du på en scen ska du alltid göra publiken glada över att de kom ditt, och det gjorde alltid Ronnie James Dio oavsett om det var 10000 pers på Isstadion eller 300 pers på Fregatten i Åkersberga. Ronnie James Dio levde för publiken, och vi som någon gång var publik levde för honom.

Vila i frid och sov gott. Vi kommer aldrig att glömma dig.

4 väldigt varierande gig

2010-05-11T03:40:00.000-07:00

Jag får väl medge att jag varit mindre bra på att uppdatera bloggen på ett tag, men nu gör jag ett ryck igen.

Jag gillar premiärer av nya klubbar, och det 66:e giget skedde på Mässingshornet i Kirseberg 2010-04-26. Publiken var väl till hälften de andra komikerna den kvällen, och till hälften lokala fyllon. Men dock trevliga fyllon, de var trots allt med på skämten hela tiden. Den som utmärkte sig mest var nog en kvinna som tydligen hette Erika, som gick igång ordentligt när Eric Andersson kom in på Carolina Klüft. Hon hade MYCKET starka känslor om henne.

Det 67:e giget var på GARVA dagen efter, men det gick inget vidare. Ingen bombning, men jag fick aldrig riktigt upp stämningen. Lärdomen därifrån blev att lägga större vikt vid att ta kontroll över giget direkt, och därigenom få igång en positiv spiral.

I Kävlinge utspelade sig gig No. 68. Där lyckades jag betydligt bättre, verkligen revansch! Trots lite strul med mikrofonsladden i början fick jag igång ett fint flyt, och det nya materialet funkade utmärkt.

Dagen efter körde jag mitt 69:e gig för 14-17-åringar i Hässleholm som hade lovat att avstå från sprit och tobak. Jag såg det som en svår utmaning först, för det trodde jag skulle bli en svår målgrupp. Men de var så entusiastiska så! Jag fick t o m mer skratt än min leverans egentligen förtjänade, om jag ska vara lite självkritisk. Det var Lena Frisk som hade fixat giget, och hon gav mig en hel del bra feedback på vägen tillbaka. Men vi var båda mycket nöjda med kvällen.

Kul inledning, legendariskt slut

2010-03-22T15:40:00.000-07:00

I torsdags (den 18/3) var det dags för gig No. 65, även detta på MACK. Jag fick ta över en spot från en rookie som inte kunde just då, och synd var det om honom som inte kunde ta den spoten. Vilken publik! De skrattade ju åt allt, även transportsträckorna fram till poängerna! Jag fortsatte med mitt "Dagens datum-tema", och denna kväll fick det skämtet följaktligen handla om Caligula, då det var precis 1973 år sedan han tillträdde som kejsare.

Al Pitcher avslutade, och det gjorde han genom att riva ner vår backdrop så den ramlade i huvudet på honom. Men han blev inte sur för det.

På det hela taget en alldeles vanlig MACK-kväll, m a o ruggigt lyckad!

Hela världen upp- och ner

2010-03-21T16:30:00.000-07:00

Så var det dags för mitt 65:e gig, och det blev först ut på MACK:s Al Pitcher-kväll! Kan man tänka sig ett bättre tillfälle? Jag inledde med ett hundskämt, mest för att jag inte gillar pitbulls, sedan var det dags för hantverkarna att få sina fiskar varma. Jag håller fortfarande igång min "dagens datum-serie", vilket innebar att i torsdags var det Caligulas som fick föräras med en rutin.

Kvällen avslutades med Ny Zeeländaren Al Pitcher, och ni som har sett honom vet vad jag pratar om. Ytterligare kommentarer behövs helt enkelt inte, förutom att jag har fixat bättre spikar nu. Ni som inte ännu har sett honom, ta inte mitt ord på allvar; se själva! Han är hysteriskt kul!

Människans bästa rondellvän...

2010-03-15T15:16:00.000-07:00

Jag tror inte att jag kommer undan det. Lars Vilks rondellhund och mordhoten måste ju bara kommenteras om man har en blogg, det står i grundlagen.

Först och främst gäller det att skilja mellan äpplen och päron. Det behöver man inte göra om man gör en fruktsallad, men det här är ingen fruktsallad. Det är en soppa.

Lars Vilks rondellhund var ingen kränkning av muslimer. Det var inte ens adresserat mot muslimer, utan mot islam. Ser man inte skillnaden bör man söka hjälp för sin religion. Sedan var den i sitt ursprung ingen kränkning av islam heller. Jämför med kristendom. Vi kan se Ecce Homo, Monty Python's Life Of Brian och en betydande andel av det jag har i min skivsamling. Är det kränkningar av kristendomen? Jag återkommer till det.

Lars Vilks gjorde en ful teckning, av allt att döma ett försök att skapa debatt i Sveriges kulturbransch kring vad man får göra och inte göra i konsten. Uppenbarligen inte särskilt lyckat, eftersom debatten nu verkar handla om allt annat än det. Men har han kränkt muslimer, eller ens islam?

En del tycker ju det. I SVT:s Debatt påstod en debattör att Lars Vilks kränkt 1 miljard muslimer. Jag skulle verkligen vilja veta hur man går tillväga rent praktiskt när man räknar antalet muslimer i världen och kommer fram till 1 miljard. Hur man räknar kristna vet jag; man räknar helt enkelt fel! Jag räknades som kristen de första 18 åren av mitt liv, trots att jag inte alls trodde på någon gud alls. Hur räknar man då muslimer? Ber man allihopa räcka upp en hand och stå stilla tills man åkt runt jorden och räknat klart, eller använder man sig av någon form av enkäter? Sedan ska man också konstatera att allihopa kände sig kränkta av en teckning som någon bohem i Sverige har gjort. Hur gör man det? Har han gått runt och frågat 1 miljard människor "känner du dig kränkt nu?"?

Så till kränkningsfrågan; Ecce Homo var kränkande, men inte för kristendomen utan för de som tror att kristendomen är ekvivalent med att hata homosexuella. Monty Python's Life Of Brian var kränkande, men inte för kristendomen utan för Norge som valde att totalförbjuda den. Number Of The Beast var kränkande, inte för kristendomen utan för de som valde att störa sig på ett hårdrocksband från Hackney som skulle bli ett av de bästa vi har sett.

År rondellhunden en bra teckning? Nej, jag kan rita bättre, och det säger allt. Är det en kränkning av islam? Nja... det var det inte från början, men nu har det blivit det. Men det är inte Lars Vilks som har stått för kränkningen. Han stod bara för en dålig teckning. De som stod för kränkningen var de som inte kunde ta att en konstnär 500 mil bort ritade en teckning utan att springa ut på gatorna och leka "hela havet stormar" och bränna öländska flaggor (jodå, gult kors mot grön bakgrund).

Att respektera religiös övertygelse är inte att låta bli att provocera. Att respektera religiös övertygelse är faktiskt att provocera den religiöses tro, för då visar du att du tilltror den troende hans självsäkerhet i hans egen tro.

Schackgiget

2010-03-15T12:49:00.000-07:00

Den 4/3 firade jag schackbrädesjubileum på MACK (det var mitt 64:e gig). Så bra det passade då att Zinat Pirzadeh avslutade samma akt (den 1:a), då ju hon kommer från samma land som spelet schack!

Jag inledde kvällen och vände upp och ner på ordningen i mitt material. Kände mig lite ofokuserad, men det fick jag höra sedan bara var bra för mitt agerande på scen. Zinat kommenterade att hon gillade mango-skämtet. Hon är alltid lika positiv, jag gillar sådana människor!

Efter mig steg Lena Frisk upp på scen och testade nytt. Det gick riktigt bra, men vem hade väntat sig något annat? Jag undrar om MACK verkligen är rätt scen för henne att testa nytt på, för så mycket till test blir det ju inte. Hon är så pass vass på scen att hon skulle kunna göra relativt svagt material bra, och det i kombination med MACK:s ganska tacksamma publik gör det ju knappast till något eldprov för materialet. Kanske hon skulle välja svårare klubbar som t ex På Besök för själva testsyftets skull? Men det här materialet var hur som helst riktigt bra.

Apropå bra material, Zinat hade nog med sig de bästa skämten jag någonsin hört henne köra. Hon gjorde välförtjänt succé!

Khalid Gheire avslutade kvällen, och det med den äran. Efter kvällen tog han och jag varsin Samuel Adams på puben vid centralen för att sedan åka hem och sussa nöjt.

City bjuder på militär inspiration

2010-03-02T11:24:00.000-08:00

Förstasidan på City idag: "Kryphål friar drogpåverkade". Då blir man ju intresserad och vill veta mer. "Kryphålet" visade sig vara att om knarkandet skett i Danmark där det är lagligt att vara påtänd kan inte personen ifråga fällas i Sverige. Men är det ett kryphål att det är danskarna som bestämmer i Danmark? Det är väl inget kryphål, det är ett annat land! Enda sättet att täppa till det där "kryphålet" vore väl att invadera Danmark.

Nu borde ju i o f s inte det vara så svårt. Danmarks militärhistoria enligt följande; på 1600-talet förlorar man Skåneland till Sverige, på 1800-talet förloras Sönderjylland till Preussen och på 2000-talet deltar man i Irak-kriget med en u-båt som kommer ner lagom till ökenstriderna.

Hoppas inte Sten Tolgfors läser detta...

Rookie-våren inledd på allvar

2010-02-25T04:24:00.000-08:00

Förra tisdagen (16/2) var det säsongspremiär för GARVA och gig No 62 för mig. Igår (24/2) var det gig No 63 på Dockan. Gemensam nämnare var "tystskrattande" publik, vilket faktiskt är helt ok om ljuset är sådant att man ser ansiktena på publiken. Det gjorde man på GARVA, och på Dockan såg man skratten om man tittade åt höger. På det hela taget gick det bra båda kvällarna, och mitt nya döden- och spökmaterial är riktigt kul att köra även om det tarvar lite finslipning.

En som också uppträdde på Dockan var en ny och lovande förmåga vid namn Tobias Rydberg. Han var väldigt bekväm på scenen, och tajtar han bara till sitt material blir han verkligen bra. Det var andra gången han ställde sig på en stand up-scen, och jag blev riktigt imponerad av hans säkerhet på scenen.

Nästa torsdag firar jag schackbräde, och detta kommer att utspela sig på MACK. Huvudkomiker är Zinat Pirzadeh. Underbar människa och komiker, ska bli skitkul att träffa henne igen!

Jubileumsyra!

2010-02-14T08:04:00.000-08:00

Nu har det varit jubileumstider vill jag lova! För min del gjorde jag mitt 60:e gig på Kävlinge Värdshus, vilket var invigningen av den nystartade klubben där (och nej, den ska tydligen inte heta KÄCK). Det gick hur bra som helst, publiken var tacksam och bra. Eric Andersson var konferencier, och det gör han alltid bra. Första akten toppades av Jörund Larsen och hela kvällen avslutades av Teresa Tönisberg. Alla inblandade gjorde bra ifrån sig, och när vi lämnade scenen fick vi spontana applåder. Vilken underbar publik.

Gig nummer 61 utspelade sig på MACK:s 10-årsjubileum, vilket ägde rum på 31-årsdagen av iranska revolutionen då Ayatolla Khomeini tog makten. Var det möjligt att inte skoja om det? Kanske, men jag kunde inte motstå frestelsen. Det gick hem hyfsat, och även här var publiken väl med på noterna. Hantverkarskämtet verkar vara stabilt, och jag är även min frisör tack skyldig för mer än bara klippningar.

Igår var det MACK:s jubileumsfest, och trevligare än så kan nog fester inte bli. Jag fixade en tipsrunda som blev uppskattad, och alla möjliga minnen ventilerades. Ibland är det bra trevligt att hålla på som jag gör.

Stockholmsdebut

2010-01-04T04:13:00.000-08:00

Det 59:e giget totalt blev inte bara det första 2010, utan också det första i Stockholm. Big Ben i Stockholm hade jag hört mycket gott om, men det är ju alltid lite nervöst att köra på ett helt nytt ställe. Jag körde säkra kort, och det gick alldeles utmärkt! Visserligen var det över en månad sedan det förra giget vilket bidrog till en viss nervositet. Mitt vänsterben började skaka igen, men sådant är jag ju van vid nu. Publiken var den bästa man kunde önska sig, de hängde med på allt. Konferencier var Tomas Bonderud, och han var...tja, han var...snäll och trevlig i alla fall. Att han kallade mig för Tomas Ternerfors kunde jagf lyckligtvis spinna vidare på som öppningsskämt, men personligen föredrar jag när MC lyckas lära sig komikernas namn. Men som helhet var kvällen jättekul, och Big Ben är helt klart en klubb jag gärna återvänder till.

2 radikalt olika gig på en och samma vecka

2009-11-29T16:01:00.000-08:00

I torsdags var det dags för Gött i Mössan i Göteborg, vilket blev det 57:e giget för mig. Det hela utspelade sig på Café Hängmattan i Musikens hus. Headliner var Dominik Henzel, och konferencier var Martin Gustafsson. Övriga komiker var Niklas Folkegård, Magnus "IQ" Lindström, Evelyn Mok och Marja Nyberg.

Publiken var ganska "ung och cool", vilket innebar att man inte fick något gratis. Jag blev lite skraj när jag såg t ex Niklas SJ-skämt bemötas svalt, som annars brukar riva ner åskor av skratt. Jag lyckades dock hyfsat, både skratt och applåder kom. Dock var det väl inte en av mina bättre kvällar, men jag ska väl absolut inte kalla det för misslyckat.

Evelyn och Marja var helt klart de rookies som klarade sig bäst, lite tack vare att de båda har lyckats utveckla ganska egna stilar. Jag ser fram emot att se mycket mer från de båda, de har hittilla alltid varit extremt roliga när jag har sett dem. Dominik gjorde också bra ifrån sig, men skam vore väl annars.

Det 58:e giget blev en helt annan erfarenhet. Det var ett välgörenhetsgig på Frälsningsarmén på Limhamn, och där var inte publiken "ung och cool", snarare godmodiga och lättroade. Tur, eftersom de inte var så många. Jag inledde med lite beprövat och testade hantverkarmaterialet för första gången (inspirerat av verkliga klantskallar i branschen), sedan följde Gertrud Johnsson, Sven Nilsson, Ludde Samuelsson, Elin Nordén och slutligen Mackan Andersson som arrangerade hela kvällen. Kul kväll, och intressant att vara inne i en kyrka som annat än turist för en gångs skull.

Dockan och MACK på en till rolig vecka

2009-11-23T13:28:00.000-08:00

I veckan som gick utspelade sig mitt 55:e gig på Dockan och mitt 56:e på MACK. Dockan öppnades av Elina du Rietz som jag tyckte gjorde väldigt bra ifrån sig. Trots det fick hon orättvist lite gensvar, så visst var jag lite nervös när jag skulle gå upp strax efter Jason Nichols. Helt i onödan skulle det visa sig. Publiken var på hugget. Jag körde mitt Bornholm-material och mangon och lite däremellan, och publiken var på hela tiden. Fantastiskt kul kväll som avslutades med Niklas Larssons avskedsgig. Han flyttar till Stockholm nu. Fråga mig inte varför, men jag blir inte förvånad den dag han tar sitt pick och pack och flyttar tillbaka till civilisationen igen. Jag önskar honom lycka till i Stockholm, men samtidigt vet jag att han är en förnuftig kille och därför inte kommer att trivas i Stockholm hur länge som helst.

Torsdagens gig utspelade sig på MACK som sista bonuskomiker innan Lennie Norman äntrade scenen. Bonuskomiker i första akten var Eric Andersson och Teresa Tönisberg, och den akten avslutades av Anders Celin som hela tiden balanserade på gränsen. Balanserade förresten? Nej, han var ju över gränsen! Men jag hade enormt kul när jag såg honom. När jag gick på var det lite trögt i början, men det får tillskrivas den fortfarande ganska långsamma starten i Galgar-rutinen. Det gjorde inte så mycket dock, när jag väl kom till poängerna trillade ju skratten in. Publiken var med på noterna, och jag blev nöjd med kvällen.

Lennie Norman avslutade kvällen med att inleda med nytt och sedan köra sådant som alltid är lika roligt. Jag älskade hans nya grejer, men det är ju inte så konstigt med en bra komiker. Hans beprövade hade jag redan sett förut, och hans nya bevisade att gubbfan har det fortfarande.

Premiär för FOCK, och otroligt lyckad sådan!

2009-11-15T04:16:00.000-08:00

I fredags var det dags för 54:e giget, vilket utspelade sig på FOCK, nämligen Formtoppen Comedy Klubb på Formtoppen i Höllviken. Det var första gången den klubben körde, men förhoppningsvis inte den sista. Långsökta förkortningar är ingenting nytt för just den klubben, däremot att den håller till på ett gym är ganska originellt.

Vilken otrolig kväll det blev! Jag har nog aldrig kört för en publik som varit mer på hugget! Man fick ju skratt på precis allt! Lite mindre kanske när jag drog en vass replik om Vellinge och ensamkommande flyktingbarn, men det kom jag snabbt upp från. Khalid Geire var huvudnamnet för kvällen, och han var passande nog i toppform. Konferencier för kvällen och dessutom arrangör för alltihop var Anna Swane. Hon gjorde allt detta fantastiskt bra. Jag hoppas definitivt på fler kvällar där.

Liten milstolpe var också att det visade sig bli mitt första betalgig. Inte illa :)

Småputtrigt på MACK

2009-10-25T05:06:00.000-07:00

I torsdags var det dags för det 53:e giget, och det utspelade sig på MACK på La Couronne. Där blir det ju aldrig riktigt misslyckat, men jag var ändå lite orolig innan. Biljetterna hade ju inte sålt så bra, och med liten publik blir det ju alltid svårare. Men det blev faktiskt en ganska trevlig stämning i lokalen. Visst, Cecilia von Strokirch hade det orättvist motigt med tanke på hur bra material hon hade, men så blir det ju för den som öppnar kvällen. Själv öppnade jag andra akten, vilket är min favoritplacering. Publiken är lagom uppvärmd, har tagit en öl i pausen och är ännu inte trött. Men jag fick tyvärr första delen av mitt nya material slaktat av presentationen. Ingen skugga ska falla på Teresa Tönisberg som var konferencier, för jag hade ju faktiskt inte talat om för henne att jag skulle köra nytt. Hon gjorde en i övrigt fantastisk insats. Minnesanteckning: i fortsättningen snacka med MC INNAN giget, och klargör "förnamn, efternamn och ingenting annat".

Men detta till trots gick det faktiskt ganska bra. Jag kan fortfarande jobba på flytet och timingen med det nya, men det är naggande gott. Yvonne Skattberg avslutade kvällen på ett strålande sätt. Man kan bara inte låta bli att älska den komikern.

Gig 52 med en del nytt

2009-10-13T14:58:00.000-07:00

Skitkul kväll på Garva! Jag upphör aldrig att förvånas vilken kanonklubb Mattias Olsson och Joe Eagan driver! Att vara där och testa nytt material (denna gång Bornholmsbaserat) samma kväll som både Jesper Rönndahl och Henrik Elmér är där är ju hysteriskt roligt! Visst, jag sluddrade bort ett skämt som gjorde succé på MACK för ett par veckor sedan, och det nya kan ju tightas till väsentligt. Men det blev väl mottaget, och när jag var inställd på att jag mycket väl kunde bomba blev det ju ännu roligare.

Imorgon morgonbåten tillbaka till Bornholm igen. Det börjar kännas bättre och bättre där nu, men vädret börjar sluta vara någon hit. Fan vad man fryser på cykeln om morgnarna!

Dags för nytt, med risk för att bomba

2009-10-12T15:12:00.000-07:00

Det är väl bara att konstatera. Jag har blivit så trött på mig själv att jag måste byta ut mitt material av den anledningen. Jag började skriva om rätt mycket till det 51:a giget som utspelade sig på MACK den 1/10, och till morgondagens gig (No. 52) på GARVA Comedy Klubb kommer i stort sett hela första delen av materialet att bytas ut. Livsfarligt, jag vet. Men alternativet är att i princip aldrig byta ut sin inledning, så ibland får ju lite chansningar vara på sin plats. Ska man göra sådana är väl en utpräglad rookie-klubb som GARVA ett bra tillfälle. Skulle jag bomba, då har i alla fall några säkra skämt fått ligga i karantän ett tag till nästa gång. Sedan MÅSTE jag ju bara skoja om Bornholm, det kommer jag ju inte undan. Speciellt inte mina bravader på balkongen...

Vi får se hur det går...

Dags att emigrera

2009-09-06T12:22:00.000-07:00

Imorgon börjar jag mitt nya arbete på Jensens på Bornholm. De har givit mig ett mycket seriöst intryck, och jag tror på ganska goda grunder att jag kommer att trivas väldigt bra där. Å andra sidan var det också vad jag trodde om Chris Marine när jag började där. Men det var ju faktiskt ett bra företag när jag började arbeta där. Det är det inte längre. Den nya VD:n Peter Lundgren har förvandlat ett bra och framgångsrikt företag till Familjen Lundgrens privata skafferi. Han anställde sin son Johan Lundgren till en tjänst som assistent, och sedan fick alla vi andra hitta på saker han kunde sysselsätta sig med.

Ska ett företag ha råd med den typen av utsvävningar kan man naturligtvis inte hålla sig med utvecklingsingenjörer. Då får man lägga ut sådant på konsulter, vilket innebär att kunskapen om de nya maskinerna inte kommer att finnas i företsget utan ute hos de olika konsultfirmorna som gör jobbet. Detta kommer dock inte att bekymra Peter Lundgren särskilt mycket, eftersom konsekvenserna av detta kommer att visa sig först efter att han har lämnat skutan.

Imorgon börjar jag på ett företag som troligtvis inte lägger lika mycket resurser på ren och skär nepotism. Det blir ett nytt språk att lära sig, men också nya erfarenheter. Hej Danmark, här kommer jag!

50-gigsjubileum

2009-08-30T04:03:00.000-07:00

I torsdags gjorde jag mitt 50:e gig, och hela spektaklet utspelade sig på På Besök. Reaktionerna från publiken var tysta, men roade leenden. Motigt med andra ord. Det ska dock sägas att jag inte är missnöjd med min insats, även om jag fortfarande har en del att jobba på vad gäller självsäkerhet på scen. Alla hade det motigt den kvällen, till stor del beroende på en svår publik.

Det sägs ju ofta att det inte finns någon dålig publik. Sant, på det sättet att det inte är publikens skyldighet att skratta, det är ju komikerns uppgift att få publiken att skratta. Men det är ju inte hela sanningen. Kvällens konferencier Tomas Högblom (som för övrigt också hade det motigt trots en strålande insats) hade på sin Facebook-status dagen efter "Okej... Det finns alltså ingen dålig publik, följaktligen så finns det heller ingen bra sådan.". Tänkvärt, med tanke på att många som hävdar att det inte finns någon dålig publik ofta ändå brukar avsluta med orden "ni har varit en jättebra publik". Stand up är ju en interaktiv underhållningsform där det är viktigt att publiken dels hänger med, dels släpper på lite hämningar och vågar skratta, applådera och vara en del av showen. Det är ingen skyldighet, men komikerns prestation blir alltid sämre inför ett gäng Clint Eastwood-wannabe:s än inför en positivt inställd publik. Man är ju inte mer än människa.

Nåja, jag roade några i alla fall, och kvällen blev inte helt misslyckad. Efter giget satt jag och ölade ett tag med Jörund Larsen, Niklas Larsson och Marja Nyberg och hade allmänt trevligt. På tisdag är det dags för MACK:s tjejkväll med ca 30 kvinnliga komiker på en och samma scen (dock inte samtidigt, som Lena hävde ur sig i tisdags). Det blir skojigt på riktigt!

Festlig festival!

2009-08-22T04:31:00.000-07:00

Det 49:e giget kom att utspela sig på Malmöfestivalens MACK-kväll. Nu brukar ju festivalgig vara svårare än annars, och när jag kom till Oasen där vi skulle hålla till blev jag förfärad. Folk satt utspridda lite här och var, och ljudet från hela övriga festivalen dränkte in hela stället där vi skulle uppträda. Men lagom till att vi började fick vi ordning på ljudet och Niklas Larsson såg till att få fram folk till scenen, så det blev riktigt lyckat! Jag testade ett par nya rutiner varav den ena funkade jättebra och den andra behöver slipas lite. Riktigt kul var det också att se Eric Löwenthal och Zeid Andersson som tagit sig ner kvällen till ära.

Dockan håller stilen!

2009-08-06T05:29:00.000-07:00

Mitt 48:e gig utspelade sig på Dockan Comedy igår. Det är ju helt otroligt som den klubben har utvecklats. Knökfullt så det förslår varje kväll, och då blir det ju mycket lättare att göra lyckade gig. Publiken igår var dock lite annorlunda än vanligt. Jag fick sämre betalt än vanligt där jag brukar få mycket skratt, medan jag däremot fick skratt där jag knappt föreställt mig själv att det skulle finnas poänger att hämta. Testade en ny rutin, och den funkade riktigt bra. Men man blir lite orolig över sig själv när man drar skämt om tonåringar som inte drar upp byxorna. Gubbvarning så det förslår...

Kvällen förärades även bl a av Gertrud Johnsson som passerat 70-strecket (åldersmässigt alltså, jag vet inte om hon kör bil) och tyckte att det var dags att börja med stand up. Det var imponerande att se hur självsäker hon var på scen trots att det bara var 2:a gången för henne. Henne lär man förmodligen se mer av.

Kursveckan slut, men ändå inte

2009-07-25T07:54:00.000-07:00

Jag vet inte om jag någonsin får uppleva en lika kul vecka igen. En hel vecka tillsammans med riktigt roliga komiker, som dessutom var riktigt trevliga utanför komiken. Själv upplevde jag kursen nästan som skräddarsydd för just mig. Jag fick lära mig massor av tekniker för att agera ut på scen, och det är ju precis det som har varit min svaga punkt hittills. Lite schyssta improövningar gjorde ju inte saken sämre heller. Nu väntar bara en rejäl bantningskur för att bli av med magen man lyckades skaffa under den veckan. Kockarna på Fridems Folkhögskola är nästan lite FÖR bra...

Så gjorde jag ju också mitt 46:e gig under kursen. Det gick helt ok, men det var lite svårjobbat pga lite stand up-ovan publik. Det är ju lite skillnad mellan att se stand up på TV och att se det live. Men igår på Möllevångsfestivalen gick det avgjort bättre! Ska man välja ett ställe att göra gig no. 47 på så är det just på Moriskan under Möllevångsfestivalen. Vilken publik!

Nu gäller det bara att skaffa sig så mycket gig att man lyckas motionera kunskaperna i praktiken också. Det satt väldigt bra under kursen, och fortsätter jag bara att öva blir det nog helt ok till slut.

Bats in the belfry

2009-07-20T12:48:00.000-07:00

Första dagen på kursen avslutades med en teatersportföreställning där folkhögskolans medarbetare uppträdde. Enormt kul att se, men det mest improviserade var när en fladdermus började flaxa omkring i lokalen. Föreställningen fick tillfälligt avbrytas medan personalen jagade fladdermusen med hjälp av håv och lakan. Just då tänkte man ju "var är Ozzy Osbourne när man behöver honom?", men så här i efterhand var det ju otroligt kul. Det blev ju det mest improviserade inslaget på hela kvällen :)

På kurs med Kurt

2009-07-20T00:04:00.000-07:00

Så befinner man sig till slut i Svalöv på Fridhems folkhögskola. Stå Upp-kurs steg 2, och i den här kursen ska vi tydligen analysera vilka vi är på scenen. Som klippt och skuret för mig, så jag har höga förväntningar! Även om mitt material kan förbättras en del det med är det just scenframtoningen som är min akilleshäl, så det är ju perfekt. På torsdag gigar vi elever här på skolan, och på fredag gigar jag på MACK på Möllevångsfestivalen. Vi får se vad jag har lärt mig då.

MACK sommarpremiär på Ribban

2009-07-16T22:36:00.000-07:00

I tisdags var det premiär för MACK:s sommarsäsong på Ribersborgs kallbadhus. Det var fullsatt och hög stämning, och första gången vi använde vår nyinköpta ljusrigg. Huvudkomiker för kvällen var Adde Malmberg och Johan Glans, och bonuskomikerna var den mycket rutinerade och roliga Mats Andersson, en riktigt skojig Helsingborgskomiker Maggie Nilsson och...JAG! Vilket gäng att uppträda med! Jag var först ut i andra akten, och det verkar faktiskt vara den lättaste positionen på schemat. Publiken är uppvärmd, har tagit en öl i pausen och är samtidigt förväntansfulla. Trots att min gamla scennervositet kom tillbaka (mitt vänsterben började skaka, vilket inte har hänt de senaste 30 gigen) fick jag skratt på poängerna, och det flöt på bra. Jag missade lite i timingen på något ställe och snubblade på orden vid ett tillfälle, men det var inget som ledde till något haveri. Det hela blev en fantastisk kväll, bättre start på sommaren kan man inte få!

På besök på På Besök

2009-07-10T01:18:00.000-07:00

Mitt 44:e gig utspelade sig på Nobelvägen 73, i den varma och inrökta puben På Besök. En riktigt charmig liten lokal, det där. Publiken var som den skulle. Ok, man surfade väl inte hem några gratispoänger direkt, men jag fick ju skratt på mina punchlines. Dessutom klarade jag av att hantera störningsmoment genom att kommentera dem, vilket är lite av en framgång. För ett halvår sedan hade jag rubbats ur balans istället, men inte nu.

Cecilia Ramstedt var konferencier, och det verkligen med den äran. Anders Celin avslutade, och det var första gången jag såg honom. Han var riktigt rolig. Men den som verkligen stack ut under kvällen var Marja Nyberg! Jag har gigat med henne förut på Dockan, och hon var rolig redan då. Men nu var hon riktigt rolig att se, hennes material är helt sjukt bra! Har man chansen att se henne är det kriminellt att missa.

Kul På Svenska ÄR kul på svenska!

2009-05-28T12:30:00.000-07:00

Jag var i Göteborg och gigade på Kul På Svenska igår. Mitt 41:a gig, men inte har jag slutat ha nerver innan för det. Men det hade jag inte behövt ha. Vilken underbar klubb, och vilken fantastisk publik! Där snackar vi om att vara med på noterna! Mitt Andra Hem (lokalen heter så) är också en jättebra lokal för stand up. Det blir dock lite varmt framåt kvällen, men vad spelar det för roll för mig? Jag är ju ändå inte hygienen själv efter att ha kört i 3 timmar för att komma dit.

Kvällen inleddes med Robert Larsson som körde beprövat material som alltid brukar fungera, och som gjorde det även denna gång. Det gjorde han rätt i, då han fått rycka in på kort varsel istället för Melody som tyvärr behövt ställa in. Sedan avslutade Nathalie Söderqvist första akten med framgång så det förslog. Andra akten började med att konferencier Riku (hans efternamn kan vi ta en annan gång) använde ett trolleritrick för att presentera mig. Sedan gick jag på och körde mitt material, och det gick hur bra som helst. Det var en sådan där publik som förstod skämten precis på de rätta poängerna. Intelligent publik är faktiskt den bästa. Efter mig kom Björn Gustafsson (som för kvällen fick heta Björn nummer 2, eftersom han inte var planerad från början) och testade nytt i några minuter. Bra nytt, ska det sägas. Hoppas han får för sig att komma ned till Malmö vad det lider. Kvälen avslutades av Soran Ismail, och det är verkligen en komiker som ser till att göra skäl för skratten. Jag har sett många, men han tillhör just nu en av mina favoriter. På det hela taget en kanonkväll, väl värd både resan och rampfebern!

Jaha, bromsoket. Suck!

2009-05-14T12:31:00.000-07:00

Besiktigade bilen igår och fick reda på att den blödde bromsvätska från höger bromsok där bak. Jobbigt, men å andra sidan kan man ju köpa nya för 1840 riksdaler, så det hade ju kunnat vara värre. Eller, på ett sätt var det värre. Jag fick också anmärkning på att bakre regplåtsbelysningen hade gått i pension. Hur futtiga anmärkningar kan man åka på egentligen? Är det någon som slår det i pyttefuttighet? Nåja, rätt enkelt fixat åtminstone.

Dags för allmän uppmaning till bojkott

2009-05-11T13:33:00.000-07:00

Blev uppringd av en påfrestande telefonförsäljare idag som ville sälja något jävla Aloe Vera till mig. Intressant nog norrlänning. Ska inte deras största tillgång normalt sett vara att de är tystlåtna? Det var inte hon i alla fall. Inte för att jag bryr mig om vad Aloe Vera egentligen är, men borde inte en telefonförsäljare veta vad NIX-registret är? Jag är ju med där, och borde alltså få vara ifred från just den typen av mänsklig pestsmitta. Det enda sättet att stoppa jobbiga telefonförsäljare som inte respekterar NIX-registret är att bojkotta idiotföretagen som anlitar dem. Alltså: vad Aloe Vera än är, köp det inte! De anlitar professionella fridstörare och bör därför utrotas från branschen (vilken det nu är?)!

Lite mycket förtroende

2009-05-07T14:34:00.000-07:00

Ikväll var det sista MACK-kvällen för våren. En extremt lyckad kväll med massor av skojiga komiker på scen, och hela anrättningen toppades med en Magnus Betnér i bättre form än någonsin. Vansinnigt kul för alla inblandade. Nu skulle ju alla MACK:S grejer förvaras någonstans fram till sommarsäsongen. Jag fick ta på mig att förvara backdropen hemma hos mig, men så frågar Lena:"Kan du ta hand om kassan också?". Det frågar hon en kille som jobbar i närheten av Jägersro travbana! Undrar hur många lunchraster det skulle ta innan den kassans saga vore all? Ibland får man göra bäst i att tacka nej till vissa förtroenden...

40:e giget...

2009-05-06T16:12:00.000-07:00

...gjorde jag ikväll på Gött I Mössan i Göteborg. Huvudkomiker var Pontus Enhörning, och konferencier för kvällen var Evelyn Mok (som gjorde en strålande insats). För mig gick det så där. Det började trögt, men ordnade upp sig till slut. Jag har mangon att tacka för mycket. Tänk att Allah är så praktisk att ha även för en ateist!

Däremot är jag numera mindre glad åt vinjetter. De ska användas när de är motiverade, inte för sakens egen skull.

Datorernas svar på Citroën

2009-05-04T12:44:00.000-07:00

Så var min gärning som sekreterare i Sveriges bästa komikerklubb inledd. Eftersom jag hade fått höra att jag inte skulle föra protokoll under årsmötet tog jag inte med mig någonting att skriva med. Sedan tyckte mötet att det ändå skulle passa utmärkt med mig som sekreterare även på mötet, så visst kunde jag väl det. Bärbar burk fick jag låna av Lena, och det visade sig vara en Mac. Grejen med Mac är att de förvisso går alldeles utmärkt att bära på, men de är hopplösa att skriva på. Helt plötsligt börjar markören hoppa omkring till helt oväntade ställen i dokumentet medan man skriver. Är det månne ett försök från Apple att demokratisera världen till förmån för alla dyslektiker så att vi alla ska känna oss lika förvirrade? Ädla ambitioner, men läsbara protokoll blir det inte. Nästa gång tar jag med mig min laptop istället. Förvisso inte lika spännande, men däremot praktiskt användbar.

Sekreterare...

2009-05-03T12:56:00.000-07:00

...lovade jag ju mig själv att jag aldrig mer skulle bli. Men det var ju å andra sidan efter ett helvetesår i min dåvarande bostadsrättsförening. Det borde vara enklare i en komikerförening (fast den teorin kommer jag förmodligen att få äta upp, utan vare sig salt eller peppar). Men om någon säger ordet "fasadrenoveering" är det jag som lägger benen på ryggen.