Stockholmsdebut

Det 59:e giget totalt blev inte bara det första 2010, utan också det första i Stockholm. Big Ben i Stockholm hade jag hört mycket gott om, men det är ju alltid lite nervöst att köra på ett helt nytt ställe. Jag körde säkra kort, och det gick alldeles utmärkt! Visserligen var det över en månad sedan det förra giget vilket bidrog till en viss nervositet. Mitt vänsterben började skaka igen, men sådant är jag ju van vid nu. Publiken var den bästa man kunde önska sig, de hängde med på allt. Konferencier var Tomas Bonderud, och han var...tja, han var...snäll och trevlig i alla fall. Att han kallade mig för Tomas Ternerfors kunde jagf lyckligtvis spinna vidare på som öppningsskämt, men personligen föredrar jag när MC lyckas lära sig komikernas namn. Men som helhet var kvällen jättekul, och Big Ben är helt klart en klubb jag gärna återvänder till.

2 radikalt olika gig på en och samma vecka

I torsdags var det dags för Gött i Mössan i Göteborg, vilket blev det 57:e giget för mig. Det hela utspelade sig på Café Hängmattan i Musikens hus. Headliner var Dominik Henzel, och konferencier var Martin Gustafsson. Övriga komiker var Niklas Folkegård, Magnus "IQ" Lindström, Evelyn Mok och Marja Nyberg.

Publiken var ganska "ung och cool", vilket innebar att man inte fick något gratis. Jag blev lite skraj när jag såg t ex Niklas SJ-skämt bemötas svalt, som annars brukar riva ner åskor av skratt. Jag lyckades dock hyfsat, både skratt och applåder kom. Dock var det väl inte en av mina bättre kvällar, men jag ska väl absolut inte kalla det för misslyckat.

Evelyn och Marja var helt klart de rookies som klarade sig bäst, lite tack vare att de båda har lyckats utveckla ganska egna stilar. Jag ser fram emot att se mycket mer från de båda, de har hittilla alltid varit extremt roliga när jag har sett dem. Dominik gjorde också bra ifrån sig, men skam vore väl annars.

Det 58:e giget blev en helt annan erfarenhet. Det var ett välgörenhetsgig på Frälsningsarmén på Limhamn, och där var inte publiken "ung och cool", snarare godmodiga och lättroade. Tur, eftersom de inte var så många. Jag inledde med lite beprövat och testade hantverkarmaterialet för första gången (inspirerat av verkliga klantskallar i branschen), sedan följde Gertrud Johnsson, Sven Nilsson, Ludde Samuelsson, Elin Nordén och slutligen Mackan Andersson som arrangerade hela kvällen. Kul kväll, och intressant att vara inne i en kyrka som annat än turist för en gångs skull.

Dockan och MACK på en till rolig vecka

I veckan som gick utspelade sig mitt 55:e gig på Dockan och mitt 56:e på MACK. Dockan öppnades av Elina du Rietz som jag tyckte gjorde väldigt bra ifrån sig. Trots det fick hon orättvist lite gensvar, så visst var jag lite nervös när jag skulle gå upp strax efter Jason Nichols. Helt i onödan skulle det visa sig. Publiken var på hugget. Jag körde mitt Bornholm-material och mangon och lite däremellan, och publiken var på hela tiden. Fantastiskt kul kväll som avslutades med Niklas Larssons avskedsgig. Han flyttar till Stockholm nu. Fråga mig inte varför, men jag blir inte förvånad den dag han tar sitt pick och pack och flyttar tillbaka till civilisationen igen. Jag önskar honom lycka till i Stockholm, men samtidigt vet jag att han är en förnuftig kille och därför inte kommer att trivas i Stockholm hur länge som helst.

Torsdagens gig utspelade sig på MACK som sista bonuskomiker innan Lennie Norman äntrade scenen. Bonuskomiker i första akten var Eric Andersson och Teresa Tönisberg, och den akten avslutades av Anders Celin som hela tiden balanserade på gränsen. Balanserade förresten? Nej, han var ju över gränsen! Men jag hade enormt kul när jag såg honom. När jag gick på var det lite trögt i början, men det får tillskrivas den fortfarande ganska långsamma starten i Galgar-rutinen. Det gjorde inte så mycket dock, när jag väl kom till poängerna trillade ju skratten in. Publiken var med på noterna, och jag blev nöjd med kvällen.

Lennie Norman avslutade kvällen med att inleda med nytt och sedan köra sådant som alltid är lika roligt. Jag älskade hans nya grejer, men det är ju inte så konstigt med en bra komiker. Hans beprövade hade jag redan sett förut, och hans nya bevisade att gubbfan har det fortfarande.

Premiär för FOCK, och otroligt lyckad sådan!

I fredags var det dags för 54:e giget, vilket utspelade sig på FOCK, nämligen Formtoppen Comedy Klubb på Formtoppen i Höllviken. Det var första gången den klubben körde, men förhoppningsvis inte den sista. Långsökta förkortningar är ingenting nytt för just den klubben, däremot att den håller till på ett gym är ganska originellt.

Vilken otrolig kväll det blev! Jag har nog aldrig kört för en publik som varit mer på hugget! Man fick ju skratt på precis allt! Lite mindre kanske när jag drog en vass replik om Vellinge och ensamkommande flyktingbarn, men det kom jag snabbt upp från. Khalid Geire var huvudnamnet för kvällen, och han var passande nog i toppform. Konferencier för kvällen och dessutom arrangör för alltihop var Anna Swane. Hon gjorde allt detta fantastiskt bra. Jag hoppas definitivt på fler kvällar där.

Liten milstolpe var också att det visade sig bli mitt första betalgig. Inte illa :)

Småputtrigt på MACK

I torsdags var det dags för det 53:e giget, och det utspelade sig på MACK på La Couronne. Där blir det ju aldrig riktigt misslyckat, men jag var ändå lite orolig innan. Biljetterna hade ju inte sålt så bra, och med liten publik blir det ju alltid svårare. Men det blev faktiskt en ganska trevlig stämning i lokalen. Visst, Cecilia von Strokirch hade det orättvist motigt med tanke på hur bra material hon hade, men så blir det ju för den som öppnar kvällen. Själv öppnade jag andra akten, vilket är min favoritplacering. Publiken är lagom uppvärmd, har tagit en öl i pausen och är ännu inte trött. Men jag fick tyvärr första delen av mitt nya material slaktat av presentationen. Ingen skugga ska falla på Teresa Tönisberg som var konferencier, för jag hade ju faktiskt inte talat om för henne att jag skulle köra nytt. Hon gjorde en i övrigt fantastisk insats. Minnesanteckning: i fortsättningen snacka med MC INNAN giget, och klargör "förnamn, efternamn och ingenting annat".

Men detta till trots gick det faktiskt ganska bra. Jag kan fortfarande jobba på flytet och timingen med det nya, men det är naggande gott. Yvonne Skattberg avslutade kvällen på ett strålande sätt. Man kan bara inte låta bli att älska den komikern.

Gig 52 med en del nytt

Skitkul kväll på Garva! Jag upphör aldrig att förvånas vilken kanonklubb Mattias Olsson och Joe Eagan driver! Att vara där och testa nytt material (denna gång Bornholmsbaserat) samma kväll som både Jesper Rönndahl och Henrik Elmér är där är ju hysteriskt roligt! Visst, jag sluddrade bort ett skämt som gjorde succé på MACK för ett par veckor sedan, och det nya kan ju tightas till väsentligt. Men det blev väl mottaget, och när jag var inställd på att jag mycket väl kunde bomba blev det ju ännu roligare.

Imorgon morgonbåten tillbaka till Bornholm igen. Det börjar kännas bättre och bättre där nu, men vädret börjar sluta vara någon hit. Fan vad man fryser på cykeln om morgnarna!

Dags för nytt, med risk för att bomba

Det är väl bara att konstatera. Jag har blivit så trött på mig själv att jag måste byta ut mitt material av den anledningen. Jag började skriva om rätt mycket till det 51:a giget som utspelade sig på MACK den 1/10, och till morgondagens gig (No. 52) på GARVA Comedy Klubb kommer i stort sett hela första delen av materialet att bytas ut. Livsfarligt, jag vet. Men alternativet är att i princip aldrig byta ut sin inledning, så ibland får ju lite chansningar vara på sin plats. Ska man göra sådana är väl en utpräglad rookie-klubb som GARVA ett bra tillfälle. Skulle jag bomba, då har i alla fall några säkra skämt fått ligga i karantän ett tag till nästa gång. Sedan MÅSTE jag ju bara skoja om Bornholm, det kommer jag ju inte undan. Speciellt inte mina bravader på balkongen...

Vi får se hur det går...